Ingenting vettigt, eller hur?

Från en grå himmel faller ett intensivt regn över landskapet och håller mig inomhus och borta från det försenade arbetet  på carporten  och förhindrandet av oönskade växters utspridning här och där.

I stället för att göra nytta sitter jag här med datorn i knät slött tittande på ett uruselt god morgon program på fyran och åstadkommer i sanningens namn ingenting vettigt. Bara ord utan mening, eller hur?

Den som väntar på något gott

Hur länge ska det dröja innan björkarna nere vid vägen  kläs av tusentals gröna blad , undrar jag lite missbelåten över att det inte redan hänt.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge är ett  löjligt påstående yttrat av någon utan fantasi och förmodligen också sysslolös utan planer.

Jag vill att saker skall hända på studs, jag vill se bladen röra sig och höra suset.

Det bara är så.

Inget märkvärdigt

En härlig dag då det mesta skedde i lugnt tempo och risken för överansträngning var minimal. Nu väntar en lugn kväll  med en god middag och lite skrivande.

Inget märkvärdigt alltså.

Vilken fantastisk dag

I lugn och ro förbereder jag dagens aktiviteter med datorn i knät, kaffe inom räckhåll och förhållandevis lugnt avvaktande att det ska bli varmare innan jag sätter igång med diverse utomhusjobb. Tvättmaskinen är igång sedan tio minuter och mullrar förtroendefullt i bakgrunden. Senare skall den rena tvätten hängas ut för att  torkas av solen, den milda mjuka vårvinden och kommer att lukta gott.

Idag blir det jobb på den blivande carporten som för närvarande är en skyport, färdigställande av däcket vid entrén och kanske lite annat innan jag åker iväg till civiliserade trakter för att tillsamman med M  försöka ordna ett sommarjobb åt honom. Sedan hem igen för mer jobb på huset och lite skrivjobb på datorn.
Vilken fantastisk vårdag för oss som har det bra.

På ett bra sätt

En härlig solig vårdag som gav anledning till flera besök på altanen för att njuta av solen och nybryggt kaffe. Nu väntar jag otåligt på att de stora björkarna vid grusvägen ska kläs med de tusentals små gröna blad som jag tycker är så fascinerande att titta på när det rör sig för vinden och susar lite lätt.

Jag rör mig inte för någon vind eller susar lite lätt, är bara nedsjunken i fåtöljen och slötittar på TV och summerar vad jag åstadkommit under dagen på huset.

Det är inte särskilt mycket men på ett bra sätt.

Kanske i morgon

En solig dag, blå himmel, vita moln varmt och jag var på ett möte och önskade att jag satt på altanen hemma med en kopp kaffe och lät blicken fara över landskapet.

Kanske i morgon

Hur fångar jag en regnig aprilsöndag

Hur ska jag lyckas fånga en regnig, disig, grå aprilsöndag, funderar jag med  ett inte särskilt stort engagemang. Är det ens möjligt och är det verkligen nödvändigt att fånga den här dagen och för den delen de dagar som kommer framöver.

Det är alltid en fara med att ställa filosofiskt inriktade frågor, i synnerhet i ett nyvaket tillstånd,  eftersom en fråga väcker nya frågor och det tar aldrig slut.  Resultatet blir att i stället för att verkligen fånga dagen lista ut hur jag  ska gå tillväga och vad det innebär att fånga en dag.

Hur som helst, morgonrocken är fortfarande på, tre koppar kaffe inmundiga, den fjärde på gång, och jag misstänker att det enda skälet att jag sitter med datorn i knät är, förutom att bli bekräftad, slippa ta i tu med arbetet på huset eller något annat nödvändigt som inte verkar vara, att fånga dagen.

Eller, någon som vet.

 

Hemma igen…

Efter en dag som varit en blandning av slöseri med tid och väl använd tid kom jag hem för en kvart sedan. Kolsvart utanför huset och inte ett ljus i sikte, men massor av goda skäl att sjunka ned i den mycket dyra, sköna  men numera slitna fåtöljen.

Nej, den här dagen blev inte fångad men kanske fredagen blir det.

Det snurrar på så vitt jag förstår

Förordnandet från överförmyndaren kom med posten,  telefonsamtal med boendet om möte med telefontolk. Åkte hemifrån, ringde S före detta socialsekreterare, ringde en god man om ett möte i morgon, samtal från en god man, möte med grabben,  telefonsamtal med skolan, inskrivning i skolan, tillbaka till boendet, samtal med personal på boendet, samtal med biträdet, samtal med en handläggare på Migrationsverket. Lunch på vägen hem, besök på banken om E-leg, handlade, åkte hem.

Ringde till CSN som meddelade att det var klart med pengar till R., Ringde R och meddelade att det var klart med CSN, ringde till R:s boende och gav instruktioner. E-postade hit och dit om ett kommande möte. E-post till  personal på S boende om verkställighetshinder och pengar till S.

Sjönk ned i fåtöljen, skrev en blogg,  åt middag …

Det bara är så

Resten av veckan är fulltecknad med besök på ett boende i morgon, några möten på torsdag och barnvakt på söndag däremellan bygge på huset och väldigt lite eller ingen träning alls, det är inte bra.

Hur som helst det är lugnt som vanligt men någon gång i timman eller så skramlar någon bil förbi på den gropiga grusvägen nedanför huset och påminner mig om att jag inte är ensam här i glesbygden, 35 km från Stockholm.

Himlen är ljus och skymningen avvaktande, det har börjat regna.

Tog på mig ett nytt uppdrag kanske mot bättre vetande men jag gillar kommunen och överförmyndaren, så det avgjorde.
I övrigt finns för tillfället inte mer att säga, de bara är så.